Vem ska äga välfärden efter riskkapitalisterna?

Rättvisepartiet Socialisterna synar Vänsterpartiets alternativ till vinster i välfärden

Mattias Bernhardsson (RS)

Av Mattias Bernhardsson
Gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge kommunfullmäktige och partiets förstanamn i kommunvalet 14 september

Vänsterpartiets topp fortsätter högerut inför valet i hopp om att få sitta i en S-ledd regering. I början på året meddelade partiledaren Jonas Sjöstedt att Vänsterpartiet inte är mot privata vinster på apoteken. Under Almedalsveckan i början på juli betonade Sjöstedt att målet med att ta bort vinster i välfärden inte alls är att återta i offentlig regi. Istället vill de uppmuntra personal att ta över genom att bilda kooperativ i egen regi.

– På det sättet så får vi en möjlighet att ta till vara all skaparkraft och yrkesstolthet som finns hos personalen, utan att få den negativa delen med vinstjakten. Vi kan ha valmöjligheter och inflytande för brukaren, utan att ha några riskkapitalbolag, och det är också målet med det här, säger partiledaren Sjöstedt till Sveriges Radio.

Vänsterpartiets plan för välfärden ser ut så här: De privata företagens möjlighet att ta ut vinster ska kraftigt begränsas. Detta kommer enligt Vänsterpartiet göra det ointressant för många riskkapitalister att bedriva vård, skola och omsorg. Då är frågan vem som ska ta över? Vänsterpartiets linje nu är att avsätta en miljard kronor för att uppmuntra personalen att ta över i kooperativ regi, det vill säga personalstyrt men enskilt istället för offentligt ägt.

Kooperativ är inte dåligt per automatik, det beror på situationen. När personal kämpar mot nedläggning av sina arbetsplatser och det sista alternativet för att rädda verksamhet och jobb blir att personalen själva tar över, är det en sak. Men när Vänsterpartiet säger att all privatiserad välfärd ska tas över av personal – utan offentligt ägande – är det en annan sak.
Det är inte trovärdigt att kooperativ ska ersätta verksamhet som bedrivs av stora koncerner vilka omsätter en femtedel av alla pengar som går till välfärd idag. Det enda trovärdiga förslaget mot privata vinster i välfärden är att återta i offentig regi. Men det vågar inte Vänsterpartiet stå för, då siktet helt är inställt på att bli accepterade av Socialdemokraterna som regeringspartner.
Ett kooperativ som måste konkurrera privat och enskilt kommer bli ett hinder för den skaparkraft och yrkesstolthet Sjöstedt hänvisar till. Demokratisk kontroll och styre av de anställda fungerar som bäst när ägandet är offentligt och ingen behöver oroa sig över att bli utkonkurrerade av andra kooperativa eller enskilda enheter.

Faktum är att Vänsterpartiets lösning för välfärden snubblar redan på steg ett: begränsningen av vinstuttag (istället för förbud). Detta vill de göra genom ge riskkapitalisterna en chans att ombilda sig till SVB-bolag där dessa företag maximalt få ta ut en vinst motsvarande statslåneräntan plus en procent, som enligt Vänsterpartiet ska få stora riskkapitalister att lämna verksamhet till förmån för personalkooperativ.
Men det är inte säkert. I dagsläget motsvarar Vänsterpartiets förslag en möjlighet att göra privata vinstuttag på 3 procent. Resten av vinsten kan inhämtas via kryphål; företag kan köpa varor och och licenser till medvetet högre priser av ägarbolaget för att vinster ska bli mindre på pappret; en koncern kan driva ett SVB-bolag som driftsbolag, men låta ett bemanningsföretag hyra ut personal mot en högre vinstnivå; och dagens mångmiljarvinster genom skatteplanering och s k 'räntesnurror' kan fortsätta även med Vänsterpartiets system.

RS lämnade över 18 000 namn mot
vinster i välfärden. RS-medlemmar
har spelat en stor roll i att driva
non-profitlinjen inom LO

Som jag skrev den 4 februari i en tidigare artikel om SVB-bolagen är en röd tråd i alla Vänsterpartiets lösningar att skapa tekniska sätt för rättvisare fördelning utan att utmana kapitalismen:
”Under finanskrisen föreslog de en bankdelningslag (istället för förstatligande), ett förslag som egentligen kom från en expertgrupp inom EU-kommissionen, där bankernas verksamhet skulle delas i två delar. En för den gamla tidens traditionella verksamhet som bolån, sparande och företagskrediter och en annan för spekulation (valutor, hedgefonder etc). Med detta system ansåg de att den spekulativa sidan (som inte skulle få räddningspaket från staten) skulle kunna gå i konkurs. Problemet med att dela upp kapitalistiska verksamheter i 'bra' och 'dåliga' är att det inte finns en 'bra' och en 'dålig' kapitalistisk marknad. Den centrala drivkraften inom kapitalismen, att öka vinsten, innebär att de mest lukrativa sektorerna vinner mot de mindre lukrativa. Detta kan inte ändras genom tekniska lösningar, minst av allt i ett enskilt land eller företag som är integrerade delar i ett globalt ekonomiskt system.”

Ännu mer kännbart än högerkursen i ord är avståndet mellan ord och handling: Två år efter förra valet hade Vänsterpartiet deltagit i att genomföra LOV och privatiseringar av välfärd i 34 kommuner där de är med och styr.
Rättvisepartiet Socialisterna står för att all privatiserad verksamhet ska återtas i offentlig regi. I det kravet är demokratisk kontroll centralt – att personal och brukare styr och utvecklar verksamheten. Och det är inte en fråga om att lägga fram förslag i hopp om stöd från andra riksdagspartier (vars politiker själva är riskkapitalister inom välfärden) från ett rent tekniskt perpektiv – det är en fråga om att bygga kamp och rörelser för verklig förändring.

Läs mer:
> Seger: Alla anställda i privat hemtjänst får kollektivavtal
> Socialister påverkade LO:s nej till vinster (kommentar till Aftonbladets 'avslöjande')
> RS överlämnade 18 000 namn till LO med krav på kamp mot vinster i välfärden
> Högern attackerar Välfärd utan vinst med åsiktsregistrering
> Delseger: Privat vårdbolag sparkas från polisarresten (efter Mattias Bernhardsson och RS oberoende utredning av polisen)