måndag 23 december 2013

”Till den som har frusit”

En julkrönika 
av Mattias Bernhardsson

Julen är här. Tid att träffa släkt och vänner, laga god mat och mysa med min systers fina barn. Jag har alltid älskat julen, jag tindrar fortfarande som ett barn när jag pyntar hemma till ljudet av Tommy Körbergs och Sissel Kyrkjebøs duett ”Julen är här”.

”Julen är här
i våra mörka länder
Kom, låt oss ta varandras händer
när julen är här
Och jag vill tända en stjärna till
den som har frusit och gått vill i världen”


Men i år har det inte blivit så mycket julmys än. Hemma är det opyntat och julmusiken ligger väl i en låda nånstans. Faktum är att jag på senare år fått allt svårare att finna någon julstämning.
Jag tror det har haft med klimatet att göra. Samhällsklimatet.
Det blir allt svårare att leva i Sverige. Vilken sorts jul har alla de föräldrar som enbart känner panik inför jul, skammen över att inte kunna ge sina barn en jul som de andra barnen i klassen? Vilken sorts jul har de hemlösa i Sverige? Vilken sorts jul har alla de flyktingar som sitter inlåsta på Migrationsverkets förvar?

Över 230 000 barn lever i fattigdom i Sverige. 34 000 människor är hemlösa. 4 500 av dem befinner sig i akut hemlöshet, med ingenstans att ta vägen förutom härbärgen, trappuppgångar, olåsta cykelrum eller tält. Papperslösa och gömda flyktingar ingår inte Socialtjänstens hemlöshetssiffror, inte heller EU-migranter. Varje vinter dör några hemlösa av kylan.
Det är inte bara kylan i form av celsius, utan den kyla som köpcentrumägarna – julkommersens vinnare – uppvisar när de slänger ut hemlösa i vintern. Kylan på Migrationsverket som håller barn förvarstagna längre än vad reglerna tillåter. Kylan i moderata kanslier som först försämrar för de som har det sämst och sen gör utspel om att förbjuda tiggeri och kasta de som tigger i fängelse. Kylan i de mest välställda kommunernas kommunledningar som till varje pris inte vill ta emot ensamkommande flyktingbarn.
Faktum är att kylan gör det svårare att leva i Sverige för de flesta människor, inte bara de mest utsatta. Och jag menar inte bara varsel, sämre arbetsvillkor och chockhyreshöjningar; Jag pratar om det mentala klimatet.

söndag 22 december 2013

Tänk på vad du äter i jul

Av Sanna Tefke
Sanna Tefke

Dan före dan före dan före dan… Det är tydligt att julhelgen närmar sig, även om det på många håll i landet fortfarande är plusgrader och grått och trist ute. Ljusslingor lyser upp de flesta fönster, byggnader och torg och vi fullständigt bombarderas med reklam om allt ifrån resväskor till upplevelser som årets julklapp.

Svensk handel har länge förberett och längtat till den mest lönsamma månaden på året, många människor har redan bokat sina resor till värmen eller de närmaste, några kommer jobba mer eller mindre frivilligt, en del kommer sitta hemma medan det finns andra som får leta upp ett någorlunda torrt och skyddat hörn att tillbringa natten på. Julen klassas som favorithelgen bland svenskarna, den förknippas med familj, givmildhet och omtanke. Men oavsett hur, om eller varför vi väljer att fira finns det en sak som förenar nittioåtta procent av svenskarnas jul. Julbordet.
Även om det har förändrats över tid och det finns en del lokala variationer så är julmaten det som står i centrum och för många betydligt viktigare än eventuella klappar. Det finns regionala traditioner med ål eller julgädda men till de allra vanligaste hör julskinkan, köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv och gravad lax, sylta, sill, ägghalvor och så risgrynsgröten till julfrukost/lunch och de flesta familjer har någonting särskilt som alltid ska finnas med. Vi frossar under flera dagar i överflöd av mat.

Trots att medvetenheten kring miljöfrågor och djurrätt har ökat i Sverige så är det inget som tycks vara gällande kring julen. Är det tradition så är det. Halv och helfabrikaten innehåller dessutom sällan det som anges, eller mycket mer. En fjärdedel av svenskarna lagar all julmat från grunden, men vare sig vi gör det eller tar den enkla vägen kan det vara värt med en påminnelse om vad det är vi stoppar i oss. Skandaler om hästkött i lasagnen, felmärkning av datum på köttfärsen och djurs lidande försvinner förvånansvärt snabbt ur minnet ibland.
Skinkan är ett måste för de allra flesta. Under julen säljs ca 6900 ton skinka i Sverige, det motsvarar ungefär 300 000 grisar. Mer än hälften köper skinkan färdigkokt för att sedan griljera den själv. Människan behöver helt klart behöver minska sin köttkonsumtion, bara i Sverige slaktas ungefär 4 miljoner grisar varje år, och då tillkommer dessutom allt övrigt kött. Köttkonsumtionen har ökat med 40 % de senaste 20 åren i Sverige.

lördag 21 december 2013

Barnfattigdomen utbredd i Sverige

Av Lina Rigney Thörnblom

Rädda Barnen har släppt sin årliga rapport om barnfattigdomen. Resultatet täcker år 2011 och den marginella minskningen kan förklaras av att bidragshantering har flyttats från en myndighet till en annan.
Det är en fortsatt mörk bild av barns fattigdom i Sverige. Statistiken från 2011 visar att 12,1 procent av barnen i Sverige lever i en absolut fattigdom, det vill säga 232 000 barn. Men klyftorna mellan rika och fattiga områden är tydliga.
Jämfört med 2010 har barnfattigdomen minskat med 0,6 procentenheter. Men mer än hälften av den siffran representerar nyanlända flyktingar som nu får sitt ekonomiska stöd från Försäkringskassan istället för från det kommunala försörjnings­stödet och därmed inte ingår i stati­stiken.
Förra året gick Janne Josefsson bärsärk med Uppdrag Granskning och hävdade att han minsann inte kunde hitta några fattiga barn i Sverige, inga barn som gick i tofflor på vintern. Varför kände Josefsson ett sådant behov av att hävda att det inte finns fattigdom i Sverige? Debatten som följde blev hård.

fredag 20 december 2013

Guldregn över de redan rika

Av Robert Bielecki

Samtidigt som arbetare, studenter, pensionärer, låginkomsttagare och en mängd andra grupper får betala för den ekonomiska krisen höjs lönerna för de 20 bäst betalade vd:arna på börsbolagen.
Det visar DN:s granskning den 11 december.
Det är inga dåliga lönelyft som de redan rika cheferna har skaffat sig. Jan Carlsson på Autoliv fick ut hela 46 miljoner kronor via lön, bonusar, olika vinstuttag o s v, en ökning med 21,5 miljoner kronor sedan året innan. Hans-Holger Albrecht, vd på MTG fram till september 2012, fick ut 31,7 miljoner kronor, en ökning med 28 miljoner mer än året innan.
Danskan Ane Maersk McKinney, arvtagerska till det danska rederi-imperiet med samma namn och som numera bor i Sverige, toppar listan då hon fick ut otroliga 60 miljoner kronor.

måndag 16 december 2013

Moderater försvarar polisens agerande under nazistattacken

Haninges kommunalråd Martina Mossberg (M) hånar Rättvisepartiet Socialisterna och kritiken mot polisen  Nazistattack på barnfamiljer avfärdas som ”bråk” 

Två moderater varav ett kommunalråd har inget att säga om att nazister
attackerar barnvagnsdemonstration, däremot att kritik mot polisen är lika
med rättshaveri.
Mattias Bernhardsson från funktionärerna förklarar på Aktuellt hur 
demonstranter och 
demonstrationsvakter körde bort nazisterna.
Mattias och många andra kritiserar polisens agerande att bl a vägra gripa
nazisterna under våldsattacken.

SvD, SvD2, SvD3, SvD4
- - - - - - - - - - - -
I går samlade Nätverket Linje 17 mot rasism 800 boende, unga som äldre och familjer med barnvagnar i en imponerande antinazistisk demonstration i Kärrtorp. Polisen, som skulle skydda den tillståndsgivna manifestationen, lät ett 30-tal nazister från den våldsamma gruppen ‘Svenska motståndsrörelsen’, SMR, komma ända fram till demonstrationen och attackera ursinninglöst.

- Hade vi inte försvarat manifestationen hade nazisterna kommit ända fram barnfamiljerna som befann sig i mitten, förklarar Mattias Bernhardsson från funktionärerna.

Nazisterna från SMR på flykt efter att ha kastat flaskor mot barnvagnar.
Flera nazister skadades när demonstranterna gick ihop och körde iväg dem.
Foto: Natalia Medina
- Vi var själva tvungna att driva bort nazisterna. Vi stod ihop, kollektivt försvarade manifestationen och sen drev vi bort nazisterna tillsammans, säger Mattias Bernhardsson i Aktuellt.

Hundratals driver bort nazisterna.
Foto: Natalia Medina

Polisen lät bli att gripa nazisterna utan var istället flera gånger med dragna batonger vända mot antinazisterna – som polisen enligt tillståndet skulle skydda.

Polisen erkänner i flera medier (Aftonbladet) att de inte kunde skydda den demonstration de enligt tillståndet skulle skydda. Polisens eget pressmeddelande talar om ”berättigad kritik”. Polisens tidiga bortförklaring att de inte hade kunnat räkna med en nazistattack motbevisas av det faktum att polisen i förväg kände till att nazisterna skulle samlas i närheten (ExpressenSvD, SvD2, SVT).

Ledande moderater riktar nu hån mot Rättvisepartiet Socialisterna efter att Mattias Bernhardsson, uttalade kritik mot polisen i Rapport.

tisdag 10 december 2013

Nära att krav på kollektivavtal går igenom i kommunfullmäktige

Borgarna undvek votering i panik men krav på kollektivavtal i alla upphandlingar kan gå igenom på nästa möte
Mattias Bernhardsson (RS) debatterar för krav på kollektivavtal vid
samtliga upphandlingar i Haninge kommunfullmäktige
Läs om tidigare seger: Alla anställda i privat hemtjänst får kollektivavtal
- - - - - - - - - -

En ny gemensam upphandlingspolicy skulle antas för Haninge och Nynäshamns kommuner igår, utan krav på kollektivavtal enligt Kommunstyrelsens förslag. Men Rättvisepartiet Socialisterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och även Miljöpartiet (som styr med majoriteten) gick emot och yrkade för att kollektivavtal ska krävas vid alla upphandlingar. Borgarna lyckades skjuta frågan till nästa sammanträde när de förstod att de skulle förlora. Om ingen ändrar sig tills dess finns majoritet för att driva igenom krav på kollektivavtal.

Mattias Bernhardsson, Rättvisepartiet Socialisternas gruppledare var först ut i debatten från oppositionen:
- Vet ni vad minimilönen enligt lag är? OB tillägg? Extra pengar till pension, vid sjukdom och föräldraledighet? Ingenting. Eller jo, det är lägsta möjliga valör. Så eftersom 50-öringen försvunnigt så är det nu 1 krona. Antingen har man kollektivavtal, som i Sverige eller lagstadgat minimilön som i vissa andra europeiska länder. I Sverige har vi modellen med kollektivavtal och utan kollektivavtal står löntagare helt utan rättigheter.

Huvudargumentet mot att kräva kollektivavtal var att SKL (Sverige Kommuner och Landsting) i ett remissvar hävdar att det är högst osäkert om det är möjligt att införa regler som tillåter krav på kollektivavtal. Detta bemötte också Mattias Bernhardsson (RS):
- I själva verket är det så att svenska kommuner och landsting gått mycket längre än vad de behövt för att undvika krav på rätt villkor. Det SKL blundar för är att EU har reviderat reglerna för offentlig upphandling. I den nya texten som är framförhandlad mellan Europarådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen står det att beställarna måste ställa krav på att utförarna ” lever upp till tillämpliga åtaganden när det gäller miljömässiga, sociala och arbetsmarknadsmässiga lagar så som de fastställts i Unions-rätt, nationell rätt och kollektivavtal”.

- Med andra ord finns kravet på kollektivavtal med här. Den tidigare formuleringen att kollektivavtal endast kan krävas i den mån de funnits i lag har tagits bort. Nu framgår istället klart och tydligt att avtal räcker. Det finns inga hinder att kräva kollektivavtal i upphandlingspolicyn, förklarade Mattias.

Nya tongångar under debatt om kulturparkens framtid

Fler röster höjs för bevarande

Folkparkenområdet, känd som Haninge kulturpark är idag ett viktigt centrum för just kultur- och föreningsliv. Området är en återstående grön kil med kulturhistoriska byggnader.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) föreslog i augusti på ett gruppledarsammanträde att en debatt om framtiden för Haninges Kulturpark skulle hållas på kommunfullmäktige. Det gick igenom. Istället för en tematimme med inledare från de verksamma kulturföreningarna i området, som RS först föreslagit, blev det en partidebatt med en tjänsteman som inledare. Läktarna var denna gång välbesökta från föreningar och boende.

Tjänstemannen föredrog ”Planuppdrag för förlängning av Stationsvägen och förskola i gamla Folkparkenområdet”. Om detta realiseras kommer området förstöras.

Folkpartiets Peter Olevik Dunder, ordförande i Stadsbyggnadsnämnden, som tidigare låtit oss höra att om han själv fick bestämma skulle han 'redan börjat bygga', hade under gårdagens debatt helt andra tongångar. Han talade om hållbarhetsperspektiv, 'kulturell hållbarhet' och att man kanske kan förena ett bevarande av området med en förlängning av Stationsvägen.

– Vad vore Stockholm utan Gamla stan? Vad vore Örebro utan Wadköping?, frågade Kristdemokraternas Marie Litholm och meddelade att kulturparken måste bevaras.

Men förlängning av Stationsvägen hade KD inte släppt än. ”Det kanske kan kombineras?”.

Centerpartiets Raymond Svensson, som i somras var otydlig i var C stod i frågan, talade igår om att kulturparken inte bara borde bevaras utan även utvecklas som just kulturpark. Han föreslog också en allmän idé- och arkitekturtävling för detta.

Lina Rigney Thörnblom (RS) svarade både Litholm (KD) och Svensson (C):

- Det finns partier här pratar om att man ska värna området men ändå dra en väg igenom området. Att dra en väg skulle vara förödande för många av verksamheterna. Många av dem är här, som RoJ-teatern, Smedjan och bostadsrättsföreningarna. Vi var 200 som demonstrerade här utanför i september. RoJ-märker redan av tågen under föreställningarna – en bilväg dessutom är otänkbart för verksamheten. 

- Idé- och arkitekturtävlingar har slutat dåligt tidigare här i kommunen, inte minst på Dalarö (debatterades på kommunfullmäktige i september) där ingen av bidragen lever upp till kraven och borgarna antog det minst dåliga. Det viktigaste är att det är föreningarna och de boende i folkparkenområdet som utvecklar kulturparken. Det dem som ska bestämma, konstaterade lina Rigney Thörnblom (RS).

Rättvisepartiet Socialisterna enda oppositionen mot nedskärningarna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svek

Nya nedskärningar väntar i Äldrenämnden efter ett sorgligt exempel hur en debatt på går till i Haninge kommunfullmäktige. Socialdemokraterna argumenterade mot nedskärningar, för att sedan rösta för 10 miljoner i nedskärningar i Äldrenämnden. Vänsterpartiet lade ned sin röst.

Lina Rigney Thörnblom (RS)
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har gång efter gång varnat för underfinansieringen av just Äldrenämnden men också Socialnämnden. Den borgerliga majoriteten hade nu själva tvingats föreslå att 45 av 55 miljoner som finns i underskott skulle skjutas till. När budget för 2013 skulle tas i juni 2012, kallades RS budgetförslag för ”oseriöst” och ”ansvarslös pengarullning” av Moderaterna (samtidigt som de slösat iväg 44 miljoner kronor i en skattesänkning). Men idag är det just RS ursprungsbudget för 2013 som kommer närmast den egentliga situationen.

Högerns underskattning av behoven och beräknade volymökningar kommer ur en tokig spariver och brist på kontakt med verkligheten på arbetsplatserna. Det visas inte minst av kommunalrådet Martina Mossbergs (M) påstående att ”det inte finns ett likhetstecken mellan underskott och behov av mer pengar”. RS exempel under debatten kom från just arbetsplatserna och berättelser om hur personalen går på knäna (Läs om RS arbetsplatsturné här).

fredag 6 december 2013

Borgarnas skola i fritt fall

Rättvisepartiet Socialisterna kommenterar Pisa-resultaten

Robert Bielecki (RS)
Av Robert Bielecki

Sverige sjunker som en sten i Pisa-undersökningen som utkom den 3 december. Inget annat land har sjunkit så mycket inom de tre undersökta områdena (matematik, naturvetenskap och läsförståelse) sedan förra undersökningen 2009.
Den internationella studien Pisa mäter kunskaperna bland 15-åringar vart tredje år i OECD-länderna. Kunskapen i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har sjunkit sedan senaste mätningen. Sverige ligger nu under genomsnittet inom alla tre kunskapsområden av OECD-länderna. Dagens skola, med sjunkande resultat och en minskad likvärdighet, är en återspegling av samhällsklimatet med ökad barnfattigdom och en växande klyfta mellan fattig och rik.

– Vi förlorar på alla fronter och befinner oss i ett mycket allvarligt läge. Vi tappar både de som har det tufft, men också de högpresterande eleverna. Resultaten har sjunkit som en sten och det är tydligt att politiken leder fel och att rätt förutsättningar inte levereras, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, i ett pressmeddelande.

Att det ser ut såhär är tyvärr inte förvånande. En aggressiv högerpolitik har raserat hela den offentliga sektorn, och framförallt skolan har i över 20 år genomgått stora försämringar. Kommunaliseringen av skolan, det fria skolvalet och friskolereformen i början på 90-talet är de starkast bidragande orsakerna till skolans sakteliga nedgång vad gäller elevers resultat, lärarnas arbetssituation och den generella arbetsmiljön inom skolan.
Lärarnas Riksförbund (LR) hade helt rätt i sina farhågor vad gäller kommunaliseringen av skolan, som drevs igenom av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet med dåvarande utbildningsminister Göran Persson i spetsen. De fruktade att skolan skulle bli mindre likvärdig, alltför beroende av hur de olika kommunerna förvaltade sitt uppdrag och att läraryrkets status skulle urholkas med sämre löneutveckling som följd, vilket också har skett. Kommunaliseringen medförde att staten kunde skjuta kostnader och ansvar ifrån sig. Det blev även ett sätt att försvåra riksomfattande proteströrelser mot nedskärningarna.

torsdag 5 december 2013

Nya tag i kampanjen för Laziz

Igår hade kampanjen 'Låt Laziz stanna i Sverige' möte på Kulturhuset i Handen med 41 deltagare. Nu är siktet inställt på att få hem Laziz Sharifov till Sverige.
Erik Forsberg inledde med att ge en kort bakgrund över vad kampanjen åstakommit i form av massivt stöd genom demonstrationer och de tre inmarcherna i Migrationsverket samt en beskrivning av hur gränspolisen regelvidrigt utvisade Laziz i förra veckan.
Från vänster: Erik Forsberg, Lina Rigney Thörnblom,
Christoffer Hermansson och Mattias Bernhardsson
Lina Rigney Thörnblom talade om Sveriges och EU:s flyktingpolitik i stort och varför Laziz som så många andra flyktingar behandlas på ett omänskligt sätt. Lina berätade om hur regeringen i år skjutit till 40 miljoner kronor extra för verkställandet av tvångsutvisningar, om hur jakten på gömda och Reva-projektet bidrar till rasismen, om västmakternas inblandning i krig och stöd till samma diktaturer de tvångsutvisar till och om hur de rika länderna - som skapar flyktingströmmarna - tar emot färre flyktingar samt stänger gränser med tusentals dödsoffer vid Fort Europas murar som följd.

Efter den känslosamma filmvisningen av 'Laziz - Svensk mästare' riktade mötet in sig på vad kampanjen ska göra nu för att få hem Laziz.