onsdag 27 april 2011

Högerpolitiken har skapat krisen i skolan

Maciej Zarembas artikelserie ”hem till skolan” i DN har fått stor uppmärksamhet och har aktualiserat debatten om den svenska skolans kris.
Medan läsare som har tröttnat på allt som inte fungerar i skolan uppskattar att någon som Zaremba ”vågar säga som det är”, har också många läsare, t ex lärare, reagerat mot bristen på förståelse för det arbete de utför.
Zaremba menar att ”lärarna slutat undervisa” och att mycket som var bra förr offrades i ”flumskolan”.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Zaremba i DN:
"Det är ingen vacker syn. Så tog teknokraterna kommandot över skolan"
"En förolämpning mot barnen. Så sänkte skolan kraven på läskunnighet"
"Sverige har slutat undervisa. Så förlorade lärarna sitt yrke"
"Så vandaliserade kommunen en skola"
"Man måste låta rätt gå före galet. En skolan kamp mot överheten"

Mer relaterade artiklar:
DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 DN8 DN9 DN10 DN11 DN12 DN13 DN14
SvD SvD2 Dagen AB AB2 AB3 AB4 AB5 AB6 AB7 AB8 AB9 AB10 LN LN2 LN3
Exp Exp2  GP GP2 GP3 ND HB HD HD1 HD2 Smp SvD HD GP SR DN SvD SvD2
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Mattias Bernhardsson
Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, polemiserar här mot Zaremba:

Maciej Zaremba kritiserar med rätta kommunaliseringen av skolan, bristande lärarutbildning, hur läraryrkets status har sänkts och hur segregerad skolan är. Men artikelförfattaren fuskar i analysen för att vinna stöd för felaktiga slutsatser.

måndag 25 april 2011

Jobb- och lönelös tillväxt

Dagens ekonomiska tillväxt skapar varken jobb eller något annat att glädja sig över.
I USA vände ekonomin officiellt uppåt redan i slutet av 2009, men jobb krisen har bara blivit värre. ”Inte ens hälften av alla arbetsföra amerikaner var anställda under 2010. Det är den lägsta noteringen på tre decennier”, skrev E.24.se i måndags. Samtidigt behöver en av sju amerikaner statliga matkuponger för att hålla hungern borta. Totalt rör det sig om nästan 45 miljoner människor, 4,7 miljoner fler än i fjol.
Reallönerna i USA har inte ökat se dan 1999, totalt har de fallit med 5 procent sedan dess. Men vad som utmärker denna ekonomiska uppgång är att reallönerna faller snabbare än tidigare. Det har gått så långt att pressen har fått hit ta på en ny term för att beskriva det som sker; ”a Wage Less recovery in the U.S” enligt Wall Street Journal den 4 april. ”A wage less recovery”, som bokstavligen betyder lönelös tillväxt, ska lä sas som ekonomisk tillväxt med sjunkande eller stagnerande reallöner. Och mindre till arbetarna betyder mer till bolag och rika.
De amerikanska bolagens vinster ökade med 31 procent i fjol, och vinsterna första kvartalet i år är 12 procent högre än motsvarande kvartal 2010.
I snitt ökade direktörslönerna i USA med hela 26 procent 2010. Mest tjänar förstås hedgefondernas chefsspekulanter, deras löner har nått nya osannolika nivåer. John Paulsson – chefen för hedgefonden Paulsson & Co som blev rik på att spekulera i att den amerikanska bomarknaden skulle krascha 2007 – fick ut 31 miljarder kronor i fjol.
Direktörer och chefsspekulanter brukar alltid hävda att de jobbar skjortan av sig. Så om Paulson jobbar 60 timmar i veckan, vilket han säkert vill hävda, drar han varje sekund in 2 814 kronor. På 1 minut och 48 sekunder har han tjänat lika mycket som medianlönen för män i USA.
Totalt fick USA:s 25 bäst betalda hedgefondförvaltare dela på 140 miljarder kronor förra året. 140 miljarder kronor är betydligt mer än vad de 4,3 miljoner invånarna i Europas fattigaste land – Moldavien – fick dela på under hela 2010.

Till sist. Den extrema nyliberalen Johan Norberg, som bland annat har varit chef för arbetsgivarnas ”tanke”-smedja Timbro, vill avskaffa semesterlagen. Semester bara om och när arbetsgivarna vill, är hans paroll. Vad vill Norberg avskaffa härnäst? Lönen, eller…

Per Olsson


Läsvärt: E24 Expressen

onsdag 20 april 2011

Vem vinner på att hemtjänst säljs ut?

I snart tio år har Stockholm haft kundval inom hemtjänsten. Från styrande politikerhåll hörs nästan bara lovord om hur konkurrensen från privata vårdbolag ökar kvaliteten, medan det från personal, fack, brukar- och anhörighåll kommer rapport efter rapport om arbetsvillkor, brister i omsorgen och de otroliga vinsterna som plockas ut på skattebetalarnas bekostnad.
Det var den 1 januari 2002 som det infördes kundval inom hemtjänst samt ledsagning och avlösning enligt SoL (Social- tjänstlagen) och LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) i Stockholm stad.
Sedan dess har privatiseringsvågen dragit över landet och nu finns det som kallas valfrihet inom äldre- och handikappomsorgen i cirka hälften av Sveriges kommuner.
Om regeringen får bestämma kommer dock alla kommuner ha detta system inom tre år.
Valfrihet och den hälsosamma konkurrensen är argumenten, men det finns en mörk baksida. I en klar majoritet av fallen är det inte med bättre service och kvalitet som det konkurreras med.
Kommunala verksamheter avknoppas för en spottstyverl Lägsta buden vinner upphandlingar där stora rikskapitalbolag som Attendo Care och Carema slimmar verksamheterna till max och undviker skatter. Vinsterna som görs på vårdtagares och personals bekostnad går, istället för att återinvesteras i vår gemensamma offentliga sektor, rakt ner i fickan på bolags- och aktieägare.

Läs resten av artikeln

Sanna Tefke
Vårdbitråde, fackligt aktiv i Kommunal och ersättare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

tisdag 19 april 2011

Ny fotbollsplan byggs i Brandbergen




Nästa år kommer en ny fotbollsplan stå färdig i Brandbergen har Kultur- fritidsfövaltningen utlovat. Den kommer att byggas på den plats där Klockarbergsskolans baracker nu står på.
Brandbergens If har stått utan både plan, omklädningsrum och klubblokaler trots att de spelar i division 3. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har länge kämpat för att bygga detta. När RS la en motion i kommunfullmäktige om det så röstade alla borgerliga partier mot den.
- För kommunen är det hushållningsmässigt riktigt att anlägga en konstgräsplan i samband med att marken återställs. Alternativet att först återställa till en grusyta för att något år senare enligt plan anlägga en konstgräsyta är inte ekonomiskt försvarbart, säger Peter Olevik Dunder (FP) som är investeringsbudgetansvarig.
Vad han inte nämner är att det fanns en fotbollsplan på samma plats vilken politikerna asfalterade över för att ställa extremt dyra barracker åt Klockarbergsskolan där. Hur är det ekonomiskt försvarbart? De borde ha byggt en ny skola från start och låtit bli fotbollsplanen.
Att fotbollsplanen byggs överhuvud taget är resultatet av kraven från ungdomar, föräldrar och ledare. 
Ruben Derkert

Vi kräver nya lokaler åt Klockarbergsskolan

Borgarna i Haninge kommun (m, kd, fp, c, mp,) vill trycka in Klockarbergsskolans elever i Brandbergsskolan över huvudet på föräldrar, elever och skolpersonal. Många elever funderar nu på att byta då det knappt finns någon plats där.
”Det kommer innebära pedagogiska vinster för eleverna, samordningsmöjligheter och minskade lokalkostnader för både Klockarbergsskolan och Brandbergsskolan” säger Grund- och förskolenämdens ordförande Alexandra Anstrell från moderaterna. Vilka vinster är det Anstrell pratar om? Att elever får trängas inne i Brandbergsskolan? Inför flytten har inget möte hållits med föräldrar om varför och hur, utan information har endast skickats ut via brev till de föräldrar som är berörda.
Rättvisepartiet Socialisterna kräver nya lokaler till Klockarbergsskolan. Haninge kommun hade ett överskott på 146 miljoner kronor 2010 och slängde iväg över 40 miljoner kronor i en skattesänkning, pengar som skulle ha kunnat användas till att bygga en ny skola åt Klockarbergsskolan. Istället för att diskutera med de berörda om vilken lösning som varit bäst har politikerna låtit eleverna gå i baracker sedan 2006 – usla lokaler som dessutom varit kommunens dyraste och skapat underskott.
För att Rusta upp Haninges skolor krävs det kamp. 2007 räddades 100 lärarjobb inom Haninges skolor efter stora protester organiserade av Rättvisepartiet Socialisterna, lärare, föräldrar och elever.

Ruben Derkert

onsdag 13 april 2011

Barnen ska inte betala krisen

Antalet barn i förskolan har ökat med 16 procent sedan 2006, medan personaltätheten har minskat med fem procent, visar nya siffror från Skolverket. Nu krävs kamp för mer resurser till barnomsorgen.
Sedan 2006 har antalet barn vuxit med 61 765 medan personalen har vuxit med 8 093 årsarbeten skriver Kommunalarbeta- ren (KA). Detta betyder att personaltätheten har försämrats med cirka 5 procent, vilket oftast visar sig i form av större barngrupper.
Idag är det 18 procent av barngrupperna som har 21 eller fler barn, jämfört med 2003 då motsvarande siffra var 15 procent. Det är i synnerhet de minsta barnen och barn med särskilda behov som de allt större barngrupperna har negativ inverkan på, då personalen inte har resur­ser att se till att de får den tillsyn och uppmärksamhet som de behöver.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har en lång tradition av  kamp mot nedskärningar i förskolan. Haninge, där RS har två kommunala mandat sedan år 2006, rankas som sämsta kommunen i Stockholms län av Skolverket när det gäller personaltätheten i förskolan med 6,2 barn på varje anställd.
I Haninge och på många andra orter runt om i landet där situationen ser likadan ut är det viktigt att kämpa för mer resurser till barnomsorgen.

Madeleine Lindahl


Relaterat: SvD DN Lärarnas tidning

tisdag 12 april 2011

Bekämpa barnfattigdomen

Barnfattigdomen och klyftorna mellan rika och fattiga ökar drastiskt. Nästan 12 procent, 220 000 barn lever i fattigdom. De mest välbärgade 10 procenten av barnfamiljerna har blivit rikare och har det så bra ställt att varje familj skulle kunna försörja tre lika stora familjer, säger Rädda Barnen.
Bland barn till ensamstående är 24,7 procent av barnen fattiga. Nästan hälften av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund lever i fattigdom.

”Grannar, hjälp oss vi är slavar och är hungriga” stod det att läsa på en skylt vid en byggarbetsplats i Sollentuna. De lettiska byggnadsarbetare har arbetat för cirka 27 kronor i timmen och har inte haft tillräckligt med pengar att äta sig mätta är bara en en av många exempel på hur människor utnyttjas.
Högerregeringens tal om att de tar barnfattigdomen på allvar klingar falskt då finansminister Anders Borg säger att han vill sänka de lägsta lönerna.
Skillnaderna mellan rika och fattiga områden är också större än någonsin, främst i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Haninge kommun rankas på 212 plats i jämförelse med Sveriges 290 kommuner. I Jordbro är medelinkomsten endast 65 procent av kommunens genomsnitt vilket i sin tur är lågt i förhållande till landet. I vissa kommundelar är medelinkomsten mellan dubbelt och tredubbelt så stor som i Jordbro.
– Det sorgliga är att Haninge kommun i många år hävdat att man sätter barnets främsta i centrum, säger Kajsa Höber Kaijansinkko, ordförande för Rädda Barnen i Västerhaninge.
Sedan 2008 har den ekonomiska krisen, försämringarna i trygghetssystemen och attackerna på offentlig välfärd slagit mot än fler familjer än vad dessa siffror visar.

Barn som växer upp under svåra ekonomiska förhållanden drabbas på många olika plan; sämre hälsa, sämre chanser att lyckas i skolan och därpå sämre chanser att få ett arbete med en lön att leva på.
Många familjer har inte ekonomiskt utrymme att låta sina barn ägna sig åt idrotter eller följa med sina klasskamrater på utflykt eller andra aktiviteter. När Moderaterna i Stockholm minskar stödet till idrotten med 25 procent höjs också avgifterna och än fler barn och unga exkluderas.
Även matvanor styrs av i vilken utsträckning föräldrar har tid eller ork att laga nyttig mat eller bara ”röra ihop något”.

I takt med högerregeringens attacker på fasta anställningar tvingas många ta fler jobb än ett och arbeta på obekväma tider för att få ekonomin att gå ihop. Stressen och bristen på tid innebär att möjligheten att engagera sig i barnens skolgång beskärs. Föräldrarnas akademiska bakgrund spelar också in i vilket stöd arbetarbarn får hemifrån då deras föräldrar i högre utsträckning valt att arbeta istället för att välja högre studier.
Barn från arbetarklassen är alltså mer beroende av det stöd som finns i skolans undervisning. Detta gäller speciellt invandrarbarn då språket spelar in. Med två decennier av stora nedskärningar på lärare, pedagoger och läxhjälp ökar klyftorna i studieresultaten enligt klass- och etnisk bakgrund. Nedskärningarna på hemspråken skapar sämre förutsättningar för invandrarbarnen att lära sig svenska och riskerar en framtid där de varken behärskar någon av språken.

Risken att leva i ett fattigt hushåll är numera drygt fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund (5,46 gånger så hög jämfört med 3,99 för år 2000).
Klyftorna mellan grupper av barn har ökat sedan 1991, oavsett om det har varit en socialdemokratisk eller borgerlig regering som styrt landet.
Barnfattigdomen ökar trots att Sverige är rikare än någonsin. Men den rikdedomen går till de rikaste och bygger i sin tur på ökad utsugning av vanligt folks arbete, att jobba mer för mindre i lön.

Mattias Bernhardsson
Kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

RS står för:
> Riv upp försämringarna av sjukförsäkringen och a-kassan – ge alla rätt till rehabilitering och friskvård.
> Kraftig utbyggnad av skola, vård och omsorg.
> Sänkta avgifter i förskola och skolbarnsomsorg.
> Fasta anställningar med rätt till heltid.
> Arbete åt alla – inför 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
> Inför minimilön på 19 000 kr.
> Ge flyktingbarn rätt till kommunal service och sjukvård på lika villkor.
> Sätt stopp för de olagliga avgifterna i skolan – alla barn har rätt till utflykter och aktiviteter oavsett föräldrarnas inkomst.
> Satsa på modersmålsundervisningen i grundskolan och modersmålsstöd redan i förskolan.
> Allas rätt till sommaraktiviteter, sommarjobb och kolloverksamhet.
> Fler fritidsgårdar och drogria mötesplatser för unga, även för äldre ungdomar.
> Fler parklekar, familjecentraler och öppna förskolor, med flerspråkig personal.
> Omfördela samhällets enorma rikedomar! Barnfattigdom och klassklyftor kan avskaffas med ett socialistiskt samhälle – där kapitalisters utsugning  av arbetare och kortsiktiga plundring av samhällets resurser stoppas och ersätts med demokratisk planering utifrån människors behov.

Relaterat: Aftonbladet1 2 3 Expressen SvD

Global jakt på nollpunkten

Med våren kommer det en rad globala opinionsundersökningar om vad människor anser om den politiska och ekonomiska eliten. I början av mars publicerade amerikanska Brookings Institute en gallupundersökning som visade att förtroendet för regeringarna och storfinansen hade sjunkit i samtliga 71 länder man pejlat stämningarna i. På Irland hade förtroendet sjunkit mest sedan 2006.
USA, Lettland och Portugal var andra länder där förtroendet till kapitalismen och dess institutioner sjunkit snabbt. Brooking Institute vågade eller ville inte ge någon djupare förklaring till raset, men antydde att det sannolikt kunde ha att göra med krisens djup och hur snabbt arbetslösheten ökat i respektive land. Tänka sig att det kanske hade något med arbetslöshet och verklighet att göra.
I början av april kom en ny global undersökning som brittiska Economist motvilligt sammanfattade med: ”Tilltron till den fria marknaden är liten i de stora marknadsekonomierna”. Denna gång var det GlobalScan som frågat människor världen över om hur de ser på kapitalismen. Resultatet av Global Scans undersökning är inget som kapitalisterna ropar ut, allra minst i USA där stödet till kapitalismen bara rasar. Bland fattiga amerikaner är det nu en majoritet som inte hyser någon tilltro till kapitalismen.
”Vi trodde aldrig att USA skulle bli det land där stödet till den fria företagsamheten skulle dala så snabbt. Det här är dåliga nyheter för big business”, sa GlobalScan-chefen Doug Miller i samband med att opinionsundersökningen presenterades.

Till sist: Politikerna tävlar för övrigt överallt med direktörerna om vem som är mest impopulär. En opinionsundersökning om stämningarna i Europa som brittiska Guardian/ICM redovisade i mars, visade att ”européerna ser mörkt på ekonomins framtid och man tror inte att politikerna levererar. Majoriteten säger också nej till nedskärningar”.
Enligt Guardian/ICM är det bara 6 procent som hyser stort förtroende för regeringarna och ännu färre anser föga överraskande att politikerna, vare sig i regering eller i opposition, är ärliga.
Det är möjligen bara politikerna som undrar över dessa låga siffror?

Per Olsson

Relaterat: SvD SvD2 SvD3 E24 Expressen Aftonbladet

torsdag 7 april 2011

"Krig kan vara bra för affärerna"

Beslutet att sätta in Jas 39 Gripen i Libyenkonflikten är enligt resumé.se en ”pr-mässig triumf för Saab”. Tidningen Ny Teknik går ännu längre och betecknar krigsinsatsen som ”Jackpot för Jas”.
– När stater ska köpa vapensystem är ”combat proven” (testad i strid) en faktor som definitivt vägs in, förtydligar fredsforskningsinstitutet Sipri.

Dessutom kommer Saab efter Libyen att kunna ge ”referenser från strid” och det låter bättre än de tidigare referenserna om mutor, svindyra pr-kampanjer som misslyckats och haverier. Den som är konspiratoriskt sinnad skulle kunna hävda att det knappast är en tillfällighet att Jas skickas på krigsuppdrag samtidigt som Brasiliens och Indiens regeringar ska fatta beslut om de ska köpa stridsflygplanet eller ej.

Svenska vapenaffärer med Indien är synonymt med mutor. År 1986 avslöjades att kanonfabriken Bofors, under skydd av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, mutat sig fram för att få en stor kanonorder (410 fälthaubitsar) från Indien, den dittills största enskilda exportordern till ett svenskt företag.
Nu handlar det om mycket mer än så, 126 flygplan till Indien. Affären är värd 70 miljarder kronor. ”Den allra största affären som vi någonsin har gjort”, hävdar Jas-direktörerna. Med krig och mutor ska Jas säljas. ”War is good for business”, som man säger i Natohögkvarteret.

USA och Storbritannien bombar Libyen, men säger inget när deras skyddsling Saudiarabien går in i Bahrain för att krossa massornas revolt. ”Det är ett krig mot oss”, sa massorna i Bahrain när de saudiska trupperna gick in i mitten av mars.
I Washington lät det annorlunda: ”Vi kallar det inte en invasion”, sa en talesperson från Vita huset och vägrade svara på frågan. Knappats förvånande, USA och andra västländer kallar sina egna krig numera för ”humanitära insatser”. Undra vad de menar med inhumana insatser?

Dubbelmoralen blir inte heller mindre av att Förenade Arabemiraten, en annan USA-allierad, skickat 500 poliser till Bahrain för att hjälpa regimen att krossa upproret samtidigt som man också deltar i krigsalliansen mot Libyen.
”När demonstranter skjuts ned av regimer som är allierade med USA kommer inga FN-resolutioner” skrev Svenska Dagbladets Bitte Hammargren den 26 mars. Däremot blir det mer vapen.
Västs vapenförsäljning till Saudiarabien och Bahrain går på högvarv just nu. Det saudiska kungahuset och Bahrains kung Hamad kanske också vill köpa Jas…

Per Olsson

Tidigare artiklar om Libyen:
> Nej till Jas-plan i Natos bombkrig 
> Bomber i revolutionens intresse?   
> Nej till västmakternas intervention

SvD Aftonbladet DN1 DN2 DN3

tisdag 5 april 2011

Haninges årsredovisning - en borgerlig verklighetsflykt

Sanna Tefke (RS) kritiserar borgarnas äldreomsorg
Rättvisepartiet Socialisterna sågade kommunledningens årsredovisning för 2010 på måndagens kommunfullmäktigemöte i Haninge. Sanna Tefke från Rättvisepartiet Socialisterna klev upp i talarstolen och kallade årsredovisningen för "ett borgerligt valmanifest" där allt går bra och allt fungerar.

Det räcker att titta på kommunens måluppfyllelse som redovisas för att förstå bristen på verklighetsföränkring. "Attraktiv arbetsgivare" = "Målet är uppfyllt", slår årsredovisningen fast. Ändå är en fjärdedel av kommunens personal deltidsanställda varav en majoritet genom tvång.

"Förbättra folkhälsan" är också ett mål som borgarna ser som "uppfyllt" trots att alkoholkonsumtionen bland unga inte minskat och narkotika ökar bland 9:e klassarna.

Man slår också fast att Haninge uppfyllt målet att bli ett ekologiskt samhälle trots att bara en tredjedel av de upphandlingar de släpper igenom klarar miljökraven.

Ett av resultaten tar verkligen priset: "Med 2008 som jämförelseår ska Haninges invånarantal till år 2018 ha ökat med cirka 10 000 personer" = "Målet är uppfyllt" (!).

Inom de flesta nämnder har antalet anställda minskat. Haninges förskolor har sämst personaltäthet i hela länet och rekordmånga äldre nekas plats på boende. Grund- och förskolenämnden har ett underskott på nästan 30 miljoner för 2010 och Äldrenämnden på 1,6 miljoner.

Sanna Tefke från Rättvisepartiet Socialisterna gick hårt åt borgarnas underfinansiering av äldreomsorgen. Hon ifrågasatte hur personalen kan minska medan omsorgsbehoven ökar. Hon beskrev hur äldre som behöver hemtjänst upp till 10 timmar per dag nekas plats på särskilt boende och hur kommunen saknar plan för de kommande årens massiva ökning av omsorgsbehov.

Martin Lundqvist, folkpartist och ordförande i Äldrenämnden menade att hemtjänsten har gott rykte och berättade att det går 600 sökande på en tjänst. Han förklarade däremot inte varför det i så fall var personalbrist.

Sanna Tefke, som själv arbetar inom hemtjänsten, förklarade att många både vill och tycker om att arbeta med vård av äldre men att hög beläggning, stress och låga löner gör att många bara vill jobba på kort sikt. Sanna berättade att hennes egen ingångslön var 16 300 och att lönerna måste höjas för att locka yngre att satsa på yrket.

Borgarna förbereder social rensning

På måndagens kommunfullmäktigemöte drev den borgerliga kommunledningen (M, FP, KD, C och MP) tillsammans med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna igenom ett nytt ägardirektiv för kommunens bostadsbolag Haninge Bostäder som syftar till att ombilda ännu fler fler hyresrätter till bostadsrätter. Rättvisepartiet Socialisterna och Vänsterpartiet röstade emot.

Borgarna talar om "strategiska ombildningar", speciellt i Jordbro och i Handens äldre bostadsbestånd i kvarteret Syrenen. Nyproducerade hyresrätter i samma område behöver inte ombildas enligt borgarna, antagligligen då hyrorna är så pass höga att någon social rensning inte behövs.

I Västerhaninge finns knappt några hyresrätter kvar. För de få kvarvarande hyresrätterna chockhöjs hyrorna. I Åby höjde Akelius med upp till 35 procent.

Ombildningsförsök av enskilda boende som velet göra klipp i Jordbro har inte lyckats tidigare. Därför ges nu Haninge Bostäder "rätt att aktivt initiera och driva sådana ombildningar".

Rättvisepartiet Socialisterna gav sitt stöd till boende på Nyängen i Vendelsö när de tog strid mot ombildning av deras hyresrätter. Borgarna klubbade igenom beslutet trots att ombildarna dömdes för omfattande röstfusk.

I valet förra året slog Rättvisepartiet Socialisterna larm om att en tiondel av alla hyresrätter försvunnit i Haninge sedan 2006. Av 31 340 bostäder var 11 697 hyresrätter. Endast 2 011 hyresrätter ägdes av kommunala Haninge Bostäder, samtidigt som bolaget har över 20 000 intresseanmälningar.

Om vanliga arbetarfamiljer ska ha råd att bo kvar krävs ett aktivt motstånd av de boende. I Husby har Rättvisepartiet Socialisterna m fl kämpat i flera år mot Svenska Bostäders och politikernas försök att tvinga bort låginkomsttagare från sina hem. Genom motståndet har diskussionen om upprustning och bostäder flyttats ned till de boende. Organisering underifrån med demonstrationer och stormöten har haft en effekt och bromsat planerna. Nu är det tid för ett aktivt motstånd även i Haninge.

Sälj inte ut förskolan Rodrets lokaler i Tungelsta

Rättvisepartiet Socialisterna argumenterade mot kommunens utförsäljning av förskolan Rodrets lokaler i Tungelsta under måndagens kommunfullmäktigemöte i Haninge. Borgarna vill slippa kostnaderna för renovering och ställde föräldrakooperativet inför fullbordat faktum - de måste själva köpa fastigheten.

Borgarna slog fast att behovet inom förskola och skola kan klaras med de befintliga skollokalerna. Med andra ord bryr de sig inte vad som händer med Rodret efter försäljningen.

Behoven är tvärtemot vad borgarna säger inte alls uppfyllda. Många föräldrar måste lämna sina barn på förskolor i andra kommundelar då det inte finns plats i Tungelsta. Förskolor i Tungelsta har brottats med allt från farligt stora barngrupper till mögelskador som borgarna nonchalerat.

RS anser att den kommunala förskolan måste byggas ut i hela kommunen. Utförsäljning av Rodret lokaler innebär, trots att driften är privat, att borgarna släpper ännu mer av kommunens ansvar för barnomsorgen i Tungelsta.

Ägande påverkar inte verksamheten, svarade Folkpartiets Peter Olevik Dunder (FP). Vår följdfråga, om det var hans välgrundade åsikt att kvaliteten inte drabbas när investeringsbehov på 24 miljoner dumpas över på föräldrakooperativet, kunde han dock inte uttala sig om, då han till sin proffession "är minröjare till sjöss" (!).

Då undrar man: Var hans första påstående grundat på sin kompetens som minröjare? Eller var den följande repliken en nöd-reträtt i världsklass? Kanske var det ett skämt för att avdramatisera Folkpartiets politiska svagheter? Jag trodde kommunalråd skulle kunna svara i politiska debatter i egenskap av att de är just är kommunalråd. "Minröjningen kommer sällan upp i kommunfullmäktige" tänkte kanske kommunalrådet, "vi kör på det!"

Mattias Bernhardsson
Kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge


Mattias Bernhardsson (RS) tar replik på kommunalrådet

fredag 1 april 2011

Haninges förskolor har sämst personaltäthet i länet

I veckan presenterade Skolverket nya alarmerande siffror om landets förskolor. Sämst är Haninge.

– Kommunerna tänker kortsiktigt när man skär ner på barnsorgen. De sociala kostnaderna kan bli betydligt större när barnen växer upp, säger Inger Maurin, andre vice ordförande med ansvar för förskolan i onsdagens Metro.
Haninge kommun har sämst personaltäthet där det går 6,2 barn på varje anställd.
– Det här handlar enbart om pengar. På 90-talet höll kommunen på att gå i konkurs. Siffrorna visar hur ojämlik landets barnomsorg är, försvarar sig skolchefen och vänsterpartisten Mats Öhlin i samma Metroartikel.
Det är en bortförklaring. Det borgerliga styret i Haninge (M, FP, C, KD och MP) har sänkt skatten för nära 45 miljoner, höjt arvoden till sig själva och samlar stora överskott varje år, förra året hela 146 miljoner kronor. Men skola och omsorg går ständigt på svältkur.
Rättvisepartiet Socialisterna kommer fortsätta ta strid för upprustning av Haninges skolor och barnomsorg

Läs mer om RS program för barnomsorgen
FAKTA:
Antalet inskrivna barn per årsarbetande personal, kommunal och enskild förskola, i Stockholms län (Genomsnittet i riket är 5,4):

• Stockholm 4,8
• Lidingö 4,9
• Huddinge 5,2
• Nacka 5,2
• Vaxholm 5,2
• Värmdö 5,3
• Danderyd 5,4
• Ekerö 5,4
• Solna 5,4
• Sundbyberg 5,4
• Norrtälje 5,5
• Nynäshamn 5,6
• Täby 5,6
• Upplands-Bro 5,6
• Järfälla 5,6
• Sigtuna 5,6
• Sollentuna 5,6
• Södertälje 5,7
• Botkyrka 5,7
• Salem 5,8
• Vallentuna 5,8
• Tyresö 5,9
• Nykvarn 6,0
• Österåker 6,0
• Upplands Väsby 6,0
• Haninge 6,2